En tragisk svensk historia

Sverige har en bra rykte i världen när det gäller flyktingar. Krisen i f.d. Jugoslavien, f.d. Sovjet, i många delar av Afrika och Latinska Amerika tvingade miljontals människor fly för sina liv och hundratusentals av dem fick asyl här i Sverige.
Svenska folket ska alltid vara stolta över sina insatser när det gäller humanitära insatser världen över. Det är helt klar sak, för miljoner och bl.a. för mig personligen.

Men ibland inträffar det ofattbara fel när det gäller bemötande av vissa flyktingar från vissa delar av världen.
Det är solklart att Sverige kan inte hur många flyktingar som helst, allting har sina gränser inklusive svenska folkets möjligheter avseende flykttingar.

Men det finns vissa saker som kräver av oss människor att agera på ett humant sätt. När det gäller massakers offer som har lyckats behålla sina liv med att fly- fly blixtsnabb, strunta i allt vad du har kvar i hemmet inkl. dina id-handlingar och andra värdesaker. En människans liv betydlig mer dyrare än några dyra smycken eller pass och andra viktiga saker. Folk agerar så när det handlar om liv och död på riktig, när döden andetag känns på din nacke.

Just i sådana fall flyr folk i panik och struntar i allt vad som kommer att hända härnäst - med att hitta mat och fristad.

Man har tur och tackar Gud när en flykting i sitt flyktväg träffar människor med god hjärta som ställer upp för att hjälpa till i alla väder.
Sverige och därmed Migrationsverket gör ett riktig bra jobb när det gäller att bemöta flyktingar och erbjuda de god service från första timme på flyktingmottagningscentra över hela landet.

Därefter rullar en nödvändig byråkratisk rutinarbete med att göra en grundlig utredning av varje flyktings livsöde, anledningen till flykt, flyktväg och skäl till asyl.

Man verkligen vill tro att Migrationsverket gör sig bästa när det gäller att anskaffa all informationsmaterial om allmänna läget i varje land varifrån kommer hit flyktingar.

Jag vet inte - hur man har lyckats med anskaffa informationsmaterial om allmänna läget i södra delen av Kirgizistan där kirgiziska nazister startade en oerhört grymt massaker mot uzbeker i andra gången i landet 20 årige historia. Tusentals uzbeker inklusive gravida kvinnor, deras foster, barn, äldre slaktades. Man tror inte i sina ögon när man tittar på vissa videor tagna av själva nazistmördarna när de firar och skrattar över brinnande uzbeker [Varning för känsliga bilder! http://www.adolat.com/?p=2960      (Det finns många faktamaterial som den här t.ex. http://www.youtube.com/v/-kWTJ0HBX7E )   

Trots alla rapport som kommer från kirgiziska regeringen läget är fortfarande skärpt laddad, fortfarande uzbeker kidnappas och dödas, fortfarande de uzbeker som är kvar i Osh, Jalalabad, Bazarkorgan och andra små städer i södra Kirgizistan vågar inte komma ut ur sina hem eftersom kirgiziska nazister är fortfarande aktiva.
Fortfarande en av nazistledarna Melis Mirzakmetov, kommunalrådet av staden Osh, sitter på sin post och styr staden med sina massaker-milisen som består av vältränade unga arbetslösa killar. Dessa mördare försörjer sig genom att råna uzbeker, de tillfredsställer sina biologiska behov som en oerhört grymt, bestialiskt och galen djur genom att kidnappa uzbekiska flickor, unga kvinnor och våldta de av hela gruppen.

Kirgiziska regeringen försökte en gång lugna omvärlden och framförallt OSSE genom att göra ett försök att gripa den nazist ledaren från Osh Melis Mirzakmetov när han kom på besök till Bishkek. Men de "misslyckades" och polisen i huvudstaden förklarade sitt misslyckande genom att säga att nazist ledaren hade omringad sig många och starka beväpnade vakter!

OSSE, FN säger ingenting och liksom accepterar en sådan situation när en nazist ledaren sitter kvar vid makten. Dessutom President Roza Otunbaeva hyllas av EU och USA där fick hon en medalj "Modig kvinna". Alla förstår orsaken av dessa politiska hycklerier. USA och EU använder flygbas Manas i Kirgizistan för sina operationer i Afghanistan. Det är samma hyckleri av EU när J. Barroso tog emot Uzbekistans diktator  Islam Karimov trots starka protester från omvärlden.

I protest mot USA:s agerande lämnade ifrån sig sin medalj ”Modig kvinna” Mutabar Tadjibaeva, pristagare av Martin Ennals pris (http://www.1000peacewomen.org/eng/friedensfrauen_auszeichnungen_detail.php?IDNews=141 ).

Jag förstår politiska hycklerier som ofta skadar mänskligheten.        
Men jag har svårt att förstå - Hur tänker beslutsfattarna på Migrationsverket när de har i sina händer dussinstal ärende av uzbekiska flyktingarna från Kirgizistan som har flytt därifrån för sina liv? Hur kan man besluta att utvisa människor tillbaka till Osh, till nazisternas huvudstad Osh? Varför beslutsfattarna uppdaterar inte sin information om läget i Osh, Jalalabad, Bazarkorgan utifrån färska faktamaterial av Amnesty, Human Rights Watch, Röda Korset, lyssnar och tror inte flyktingarnas egna berättelser?

Några veckor sedan beslutade Migrationsverket utvisa en småbarnsmamma tillbaka till Osh i Kirgizistan. Detta beslut togs troligen av en oerhört hjärtlös man. Jag vet inte varför men jag är övertygad att beslutsfattare var en man med dolda rasistiska motiv. Därför att ingen kvinna i världen skulle fatta ett beslut om att utvisa en småbarnsmamma (med 3 små barn - 1, 4 och 6 år gamla) som var vittne när hennes bror och pappa brändes ihjäl av kirgiziska nazister inför hennes och 6 årige lilla dotters ögon! Hennes man blev gripen av kirgizisk nazisympatisör poliser och troligen aldrig kommer ut levande från häkte som många andra uzbekiska unga män som sitter fängslade i olika häkte runt om landet.

I dag både mamma och lilla flicka behöver hjälp, framförallt psykologiskt hjälp och sedan en lugn familj att leva med. Hon bor i dag i Lund och behöver mycket hjälp för att klara av allt vad hon har upplevt.

Det handlar om en massaker. Det handlar om en systematisk, planenligt rensning av uzbeker från södra Kirgizistan som bodde där tusentals år och plötsligt blev "gäster" i eget land efter Stalins landsarkitekter 1922. 

Det måste förstå alla beslutsfattarna på Migrationsverket innan de tar uzbekiska flyktingarnas ärende i sina händer.

Samtidigt kommer till Sverige de kirgiziska unga nazisterna och söker asyl. De har betalat sina resor till smyglare (mellan 5000 till 6000 $) av de pengar som de har tagit från sina offer - uzbeker. Fråga de - var de var under 10...14 Juni 2010 och vad de har gjort? Varför flyr de från eget land när hade de besegrad en minoritetsbefolkning? Kanske flyr de från egna poliser?
Du Per Lilja och svenska internationella åklagarmyndigheten har några namn som jag har skickat till er. Men trots detta, efter 4 månader händer ingenting och de misstänkta nazisterna kvar i Sverige, lever fritt och kanske får uppehållsstånd till skillnad från sina offer?

Det är inte bara en tragisk uzbekisk historia utan även en tragisk svensk historia.     


Hazratkul Khudojberdi

2011-03-15