Min älskade och hatade INTERNET
De senaste dagarna upptäckte jag en sak: Jag är rädd att öppna min brevlåda. Inte den vanliga ”brevlådan” som egentligen är ett hål på dörren utan av den elektroniska boxen.Jag fick en slags fobi mot internet, speciellt mot mina email adresser på yahoo.se som är tillgängliga till mina MR-aktivister och andra vanliga landsman både från Uzbekistan eller forna Sovjetunion.
Vissa brev som kommer
på det vanliga
sättet också kan vara
lite skrämmande, t.ex. telefonräkningar
eller en faktura från ett företag
som du känner
inte till och har aldrig haft något slags affär
med den. Men av dessa två brevlådor mest skräckliga är den elektroniska.
I början älskade jag min dator och speciellt Internet, var alltid glad för vartenda brev som kallas som visades på min Inbox. Ibland visade den 1, ibland 10 inkomna brev. Jag var glad eftersom det tråkiga vardagslivets kvävande stunder släppte sitt struptag på mig och livet började bubbla med händelser som strömmade in i min vardagsrum.
Den vill krossa mig
med sina skrämmande informationsflöden om
mord, kidnappning, tortyr, våldtäkt, mordbrand, rån och andra slags
våldsamheter som pågår mot tusentals uzbeker i dag
i Kirgizistan.
10-14
Juni 2010. Folkmord
i Kirgizistan
I dag i Kirgizistan pågår ett folkmord. Hundratusentals uzbeker som bor den södra delen av landet dagligen utsätts för mord och våldsamheter av kirgiziska nazister ledda av president Roza Otunbaevas närmaste medarbetare, statsråd Azimbek Beknazarov, kommunalråd av staden Osh Melis Mirzakmatov och deras medarbetare inom polisen och militären.
Rensning
Nu
militären satte igång en operation som heter rensning. Detta namn egentligen
avslöjar kirgiziska nationalisternas huvudmål: att rensa staten
av uzbeker, driva i väg
och tvinga lämna landet de halvmiljoner uzbeker som bor i
Osh, Jalalabad och kringliggande städer till dessa regionala centra.
President Roza Otunbaeva försöker visa att hon försöker stoppa våldsamheter genom att vädja till Ryssland, EU, FN, OSCE att hjälpa till med att först stoppa dessa våldsamheter och sedan hjälpa de drabbade hundratusentals uzbeker. Men hjälpinsatserna är väldig begränsade och de framförallt i form av humanitär karaktär.
Det
syns ingenstans att någon på
riktig har förstod hela problemet.
Alla utländska tjänstemän, journalister och fältarbetarna av Röda Korset, Läkarna utan gränser, Human Rights Watch, Amnesty International mm konstaterar antalet mördade, våldtagna, drabbade på olika sätt av våldsamheter både av banditer, militären och poliser.
Regeringen saknar en konkret plan om hur
de hundratusentals flyktingar
i egen stad
och eget land ska överleva den kommande kylan som redan börjar
drabba tusentals barn, äldre och kvinnor
som bor i
tältlager utan några som helst
sina allra nödvändiga saker. Deras hus
och alla värdesaker inklusive id-handlingar är borta
under folkmord mellan den
10 och 14 juni.
Men nu militären fortsätter rensning på egen hand med order av staten och torterar alla gripna uzbeker, förstör deras id-handlingar med avsikt. Tanken bakom dessa handlingar är att uzbeker som saknar id-handlingar aldrig ska ha möjligheten att bevisa vem han eller hon är. Finns inget pass, finns ingen människa. Så menar de. Enligt ”Läkarna utan gränser” de uzbeker som försökte försvara sig mot beväpnade kirgiziska nazister greps av militären, torteras och de drabbade uzbekerna vädjan om sjukvård avslås
Alla kirgiziska politiker inklusive ombudsmannen Tursunbek Akun motsätter sig mot OSSE:s planer om 52 internationella poliser som ska anlända i Osh under augusti.
Varför de är mot dessa hjälpinsatser av OSSE? Svaret på denna fråga avslöjar nazisternas och nationalist politikernas sanna jag. De utländska poliser kan lätt upptäcka avsiktliga folkmord som var egentligen välplanerad och välorganiserad av högsta ledningen i Bishkek.
Historien
av detta folkmord leder oss till 1990 när i första gången
flammade upp folkmord mot uzbeker i städerna Osh
och Uzgen.
Sedan dess staten gjorde
nästan ingenting för att förhindra
sådana brott i framtiden. Ingen har
blivit dömd efter folkmord 1990.
Politiskt misstag
Nu ser vi resultaten av
dessa politiska misstag.
Efter alla dessa misstag
skulle vilka som helst regering
tar på högsta allvar när det
handlar om
folkmord. Men inte
heller nu vill kirgiziska regeringen göra en grundlig undersökning av detta fruktansvärda
brott i högsta
grad som drabbade en halvmiljon uzbeker.
En
liten kommission som bildades av
OSSE ska göra en utredning. Kommissionens chef Kimmo Koivunen
lovar att snart börjar de jobba i Kirgizistan
och rapporten ska vara färdig
i slutet av året.
Men ingen av inrikes
eller utrikes politiker talar om hundratusentals
uzbekernas svåra situation i dag som
bor i tältlager
och när ska
de flyttas in i normala bostäder med värme, el, vatten och alla nödvändigheter.
Internationella samfundet
Man talar i dag om 1 milliard 100 miljon dollar som ska gess till den kirgiziska regeringen. Men ingen tänker att dessa pengar kommer att försvinna kirgiziska nationalpolitikernas fickor som aldrig kommer att försöka hjälpa till uzbeker. Klart att man visar full verksamhet med byggande av hus, sjukhus, skolor, infrastruktur men huvudmålet av denna jätteinsats dvs. uzbeker kommer att stöttas bort. Därför att det är ett välplanerad och långsiktig mål att driva iväg uzbeker som Hitler en gång i tiden gjorde mot judar.
Vissa
dagar, speciellt dessa juli-augustidagar av 2010 hatar jag Internet. Därför att varenda
dag öppnar jag den och min brevlåda då ser jag nyinkomna tragiska nyheter trots att ber jag Gud
strax före den att sänka till mig en enda glädjande
nyhet. Men även Gud troligen har
tröttnat på oss, människornas dumheter…
Hazratkul
Khudojberdi
2010-08-01